Det akuta behovet av att främja forskning om åldrande

The English version: http://www.longevityforall.org/nordic-longevity-outreach-english/

The Finnish version: http://www.longevityforall.org/nordic-longevity-outreach-finnish/

The Danish version: http://www.longevityforall.org/det-kritiske-behov-for-at-fremme-forskning-omkring-aeldning/

Swedish translation (by Johan Paulsson)

Det akuta behovet av att främja forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar i syfte att förbättra hälsa och livslängd för den åldrande befolkningen i Norden och globalt

Under de senaste årtiondena har den genomsnittliga förväntade livslängden ökat globalt, och nått ett genomsnitt på ca 70 år 2014 (6 år längre än 1990) sett till hela världen, jämfört med omkring 80 i industrialiserade länder (jämfört med ca 50 år i i-länderna i början av 20-talet). I de nordiska länderna – Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island – är den förväntade livslängden bland de högsta i världen – en bra bit över 80. Även om den ökande medellivslängden återspeglar en generellt positiv mänsklig utveckling, så uppstår nya utmaningar. De härrör från det faktum att åldrande i sig själv är associerat med biologiskt och kognitivt förfall, även om graden och hastigheten av avtagande kognitiv förmåga , fysisk svaghet och psykiska funktionsnedsättningar kan variera individer emellan.

Degenerativa åldrandeprocesser är den huvudsakliga bakomliggande orsaken till icke-smittsamma sjukdomar (NCD), inkluderat cancer, ischemisk hjärtsjukdom, stroke, typ 2-diabetes, Alzheimers sjukdom, obstruktiv lungsjukdom med flera.
Åldrande ökar också risken för sjuklighet och dödlighet i infektionssjukdomar såsom lunginflammation och influensa. Dessutom ökar känsligheten för skada och trauma (såsom fall och hjärnskakning), på grund av försämringar av balans och mentala tillstånd, och även risken att falla offer för våld ökar kraftigt ökar med åldrandet. Även processerna för själva åldrandet förvärrar och förstärker effekten av andra riskfaktorer för icke-smittsamma sjukdomar (tobaksbruk, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och skadlig användning av alkohol). Sammanfattningsvis är åldranderelaterat hälsoförfall den främsta orsaken till dödlighet och sjuklighet i hela världen och bör åtgärdas på grund av hur allvarligt problemet är. På grund av dessa allvarliga och negativa effekter betraktas åldrande redan som en av de största ekonomiska och samhälleliga utmaningarna som de flesta länder – särskilt i den industrialiserade världen – kommer att ställas inför under de kommande decennierna.

Utmaningen med det åldrande samhället har blivit allmänt erkänd och många forsknings- och utvecklingsprogram runt om i världen har initierats för att ta itu med åldersrelaterade sjukdomar. Men för närvarande är medicinsk forskning och utvecklingsarbete främst inriktat på enskilda sjukdomar som Alzheimers, hjärtsjukdomar, benskörhet, diabetes, cancer mfl. De underliggande degenerativa åldrandeprocesserna, avgörande för uppkomsten av dessa sjukdomar, är ofta mindre uppmärksammade. Nya riktningar inom forskning och utveckling använder ett mer holistiskt synsätt för att ta itu med degenerativa processer och negativa biologiska effekter av människans åldrande, tar itu med flera stora grundläggande orsaker till åldrande och åldersrelaterade sjukdomar på en gång och på ett sammanhängande sätt. Sådana metoder verkar mycket lovande, av följande skäl:
De stöds redan av vetenskapliga konceptbevis, som omfattar bevis för ökning av den hälsosamma livslängden i djurmodeller samt nya tekniska möjligheter att ingripa i fundamentala åldrandeprocesser. All förbättring av denna forskning kan ge kumulativa effekter och påskynda övergången från grundläggande studier till allmänt tillgängliga behandlingar.
Dessa kan ge lösningar på ett antal icke-smittsamma, åldersrelaterade sjukdomar, i den mån sådana sjukdomar starkt påverkas av degenerativa åldrandeprocesser (såsom kronisk inflammation, korslänkning av makromolekyler, somatiska mutationer, förlust av stamcellspopulationer mfl). Dessutom kommer de sannolikt att minska mottagligheten hos de äldre även för smittsamma sjukdomar på grund av förbättrat immunförsvar.
Det innovativa, tillämpade resultatet av sådan forskning och utveckling kommer att leda till hållbara lösningar för ett stort utbud av åldersrelaterade medicinska och sociala utmaningar, som kan vara globalt användbara. Den viktigaste av dem är de besparingar i sjukvårdskostnader för åldersrelaterade sjukdomar och ökning av den produktiva delen av livet för äldre personer. Dessa potentiella effekter gör denna forskning till den potentiellt mest lönsamma formen av allmän och biomedicinsk forskning.
Sådan forskning och utveckling bör stödjas av etiska skäl, för att ge likvärdiga vårdchanser både för de äldre som för de unga.
Därför är det samhällets plikt, särskilt för de yrkesverksamma inom biologi, medicin, sjukvård, ekonomi och samhällspolitiska organisationer att bestämt rekommendera ökade investeringar i forskning och utveckling som handlar om förståelse för de mekanismer som är förknippade med det mänskliga biologiska åldrandet och omsätta dessa insikter till säkra, prisvärda och allmänt tillgängliga tillämpade tekniker och behandlingar.

Därför uppmanar vi dig att ta upp med regeringen, eller någon institutionell krets där du är aktiv och inflytelserik, avsikten att skapa och genomföra följande strategier för att främja forskning om åldrandets biologi och åldersrelaterade sjukdomar, för att förbättra hälsan hos den globala åldrande befolkningen:
1) Finansiering: Agera för att säkerställa en betydande ökning av statliga och icke-statliga medel för målinriktad (translationell) forskning för att förhindra degenerativa åldrandeprocesser och tillhörande kroniska icke-smittsamma sjukdomar och handikapp, och för att förlänga det hälsosamma och produktiva livet.
2) Stimulansåtgärder: Att ta fram och anta lagar och regelverk som ger incitament för målinriktad forskning och utveckling som syftar till att specifikt behandla utveckling, registrering, administration och tillgänglighet av läkemedel, medicinsk teknik och andra terapier som kan komma att förbättra åldrandeprocesser och associerade sjukdomar samt förlänga det hälsosamma livet.
3) Institutioner: Agera för att etablera och expandera nationella och internationella samordnings- och samrådsstrukturer, program och institutioner som styr främjande av forskning, utveckling och utbildning på åldrandets biologi och associerade sjukdomar och utveckling av kliniska riktlinjer för att modulera åldrandeprocesser och tillhörande åldersrelaterade sjukdomar och förlänga den hälsosamma och produktiva livslängden för befolkningen.
Dessa åtgärder är utformade för att minska den ekonomiska bördan av åldrandeprocessen och för att lindra lidandet för de äldre och deras närstående. Sett till den positiva sidan, om det beviljas tillräckligt stöd, kan dessa åtgärder öka den hälsosamma livslängden för äldre, förlänga produktivitet, interaktion med samhället och öka känslan av njutning, syfte, jämlikhet och värdering av livet.

Nordiska länder – grundat på sina beprövade insatser för att öka den hälsosamma livslängden, sina enorma medicinska, vetenskapliga, sociala, ekonomiska och humanitära kapacitet – kan spela en ledande roll för att uppnå dessa mål i regionen och globalt.

Vi uppmanar er att använda tillfället för den Nordiska Kongressen i Gerontologi för att öka medvetenheten om problemet och främja målet att uppnå en ökad hälsosam livslängd för alla genom att stödja biomedicinsk forskning om åldrandet.

Se även: “The Critical Need to Promote Research of Aging and Aging-related Diseases to Improve Health and Longevity of the Elderly Population” Aging and Disease, 6 (1), 2015

http://www.aginganddisease.org/EN/10.14336/AD.2014.1210
http://www.longevityforall.org/the-critical-need-to-promote-research-of-aging-around-the-world/